Linux finns i fler produkter än de flesta tänker på. Android-telefoner, smart-tv-apparater, servrar och många andra digitala enheter använder Linux som grund. Debian, Ubuntu och Linux Mint är tre olika Linuxdistributioner som bygger vidare på denna öppna och kostnadsfria kärna.
Vad är Linux?
Linux är en av världens mest använda operativsystemskärnor, även om du kanske inte känner till det. en Android-telefon kör Linux, och det gör även många tv-boxar, smart-tv-apparater och andra produkter som du använder i ditt digitala liv.
Linux är en kärna, alltså den del av ett operativsystem som bland annat fördelar datorns resurser, hanterar hårdvara, minne och nätverkstrafik.
Du kanske någon gång har råkat ut för en så kallad ”kernel panic” på en Mac. Det betyder att operativsystemets kärna har kraschat och inte kan fortsätta arbeta.
Linux utvecklas som öppen källkod. Det innebär att vem som helst får läsa, använda och vidareutveckla källkoden enligt villkoren i licensen. Därför kan Linux användas som grund för många olika lösningar, exempelvis mobiltelefoner, smart-tv-apparater, servrar och vanliga datorer.
Man kan jämföra Linux med ett grundrecept på pannkakor. Du kan laga pannkakorna enligt standardreceptet, men du kan också lägga till eller byta ut ingredienser för att skapa en egen variant. Pannkakor är en av världens mest spridda maträtter eftersom de är billiga och enkla att laga.
På ungefär samma sätt kan olika utvecklare och organisationer bygga sina egna operativsystem med Linux som grund.
Linuxkärnan distribueras under licensen GPL och kan användas utan licenskostnad. Däremot kan företag ta betalt för support, service och särskilda företagslösningar, exempelvis Red Hat Enterprise Linux.
Debian, Ubuntu och Linux Mint
Debian, Ubuntu och Linux Mint är tre olika Linuxdistributioner som är nära besläktade med varandra.
Ubuntu bygger på Debian, och Linux Mint bygger i sin tur huvudsakligen på Ubuntu. Det finns även en version av Linux Mint som bygger direkt på Debian.
Vi installerar i första hand Linux Mint eftersom skrivbordsmiljön är lätt att känna igen för personer som tidigare har använt Windows. Av tekniska skäl kan vi ibland installera Debian i stället, exempelvis om Debian fungerar bättre på en viss dator.
En Linuxdistribution innehåller vanligtvis många användbara program, exempelvis:
- Firefox, en välkänd webbläsare
- Thunderbird, ett välkänt e-postprogram
- LibreOffice, ett kontorspaket som kan öppna och spara många Microsoft Office-format
- VLC, en mediaspelare för film och musik
Det går även att installera andra program, exempelvis Google Chrome.
Som vanlig vardagsanvändare kommer du sannolikt att klara dig bra med någon av dessa Linuxdistributioner. Du kan surfa på internet, läsa e-post, skriva dokument, använda kalkylblad, titta på film och utföra de flesta vanliga uppgifter.
Varför Linux och inte Windows?
De datorer som vi får till skänks och sedan skänker vidare varierar mycket i ålder, prestanda och märke. En del maskiner är så gamla att de levererades med Windows Vista när de var nya.
Windows tar ofta betydligt längre tid att installera och konfigurera. Många av datorerna saknar dessutom en giltig licens för en modern Windows-version, vilket skulle innebära en extra kostnad. Linux är kostnadsfritt och ofta mer resurssnålt än Windows, vilket gör det bättre lämpat för äldre datorer.
När vi bedömer om en dator fortfarande är användbar tittar vi främst på vad den klarar i en modern vardag. Den ska exempelvis kunna användas för att surfa, skriva dokument och strömma video utan att lagga.
Om en 18 år gammal premiumdator fortfarande klarar dessa uppgifter ordningsställer vi den och låter den gå vidare till en ny användare.
Det viktigaste är att datorn har modern och uppdaterad programvara. Webbläsaren måste exempelvis vara tillräckligt säker och aktuell för att fungera med internetbanker, myndigheters webbplatser och andra moderna tjänster. På så sätt kan en äldre dator fortsätta att vara användbar i flera år till.